Samhällshjulet

Innehåll

Bakgrund och syfte

Det utförs som bekant massvis av verksamheter i samhället av olika aktörer, som t.ex. att producera livsmedel, laga mat, bota sjuka, tillverka sjukvårdsprodukter, kommunicera information, stifta lagar, låna ut pengar, skapa upplevelser (genom konst, musik etc.), vandra, cykla, studera, undervisa, forska, upprätthålla ett försvar, bekämpa brott, släcka bränder, skydda ekosystem, distribuera energi etc. Varje sådan verksamhet både påverkar och påverkas av andra verksamheter och kan därför inte studeras isolerat. För att kunna förstå hur ett samhälle fungerar räcker det således inte att ha kunskaper om enskilda verksamheter var för sig; man måste också förstå hur de hänger ihop och påverkar varandra. Med andra ord fordras ett systemtänkande, d.v.s. att betrakta samhället som ett system eller nätverk i vilket knutpunkterna (noderna) symboliserar verksamheter och trådarna sambanden mellan dem.
Ett sådant tänkande är praktiskt taget obefintligt i dagens samhälle, vilket till stor del beror på utbildningsväsendets inriktning. Här ställer man sig sällan frågan i vilken större helhet en verksamhet hör hemma. Frågan som ställs är snarare denna: I vilka mindre delar kan verksamheten spjälkas upp och analyseras. Detta fragmentariska sätt att se på världen medför att den som genomgår utbildningsväsendet, från småskola till universitet och högskola, får en mycket sönderhackad och osammanhängande bild av samhället. Det är mot den bakgrunden, för att göra bilden mer sammanhängande, som jag Rolf Björnson började att utveckla en modell, som fått namnet Samhällshjulet. Modellen har funnits på nätet - närmare bestämt på den icke-kommersiella webbplatsen robiza.se - sedan 2007 men har ändrats och byggts på många gånger sedan dess.

Syftet med modellen är att den, tillsammans med inlagda länkar till informationskällor (webbplatser), ska kunna tillhandahålla information om a) de verksamheter som bedrivs i samhället och b) de samband som finns mellan dem. Vad gäller det förstnämnda, fordras någon form av verksamhetsklassificering. En fråga som jag tidigt ställde mig var om någon annan redan hade gjort en sådan, men efter diverse undersökningar kunde jag konstatera att så inte var fallet. Jag hade inte heller väntat mig något annat mot bakgrund av utbildningsväsendets specialicering. Ingen samhällsvetenskaplig institution studerar samhället som helhet och därför har det inte funnits något behov av en verksamhetsklassificering anpassad därefter. Det betyder att jag själv har lagt ner mycket tid på detta arbete eftersom jag var tvungen att starta från scratch. Jag insåg dock tidigt att det finns endast ett meningsfullt sätt att klassificera verksamheter, nämligen med avseende på deras syften. Hur klassificeringen är gjord framgår av nedanstående modellbeskrivning.
När det gäller att klargöra sambanden mellan olika verksamheter, kan vi till att börja med konstatera att antalet samband är avsevärt fler än antalet verksamheter. Låt mig ta några exempel. Om antalet verksamheter är 10 och varje verksamhet är kopplad till var och en av de övriga verksamheterna, så blir antalet samband 45. I praktiken är dock antalet faktiska relationer vanligtvis lägre än antalet tänkbara eftersom det ofta inte finns några direkta relationer mellan vissa av verksamheterna, men det här ger ändå en hint om komplexiteten. Denna växer naturligtvis med antalet verksamheter. Om de är 100 blir antalet tänkbara samband 4 950, vilket skulle ge ett tämligen rörigt intryck om man försökte rita upp dem på ett papper. Om antalet verksamheter är 186, som i Samhällshjulet, blir antalet samband 17 205, och ritningen börjar nu påminna om ett nervsystem. Hur ska man då gå tillväga för att nysta upp nätverket och beskriva sambanden? Jag har kommit fram till att det bästa sättet är att använda sig av tabeller. I varje sådan tabell lägger man in verksamheter av ett visst slag efter den vertikala axeln och verksamheter av ett annat slag efter den horisontella axeln. Information om ett visst samband fås genom de länkar som har inplacerats i härför aktuell ruta. Sambandstabeller av det här slaget - Samhällshjulet innehåller 38 stycken - gör det möjligt att på ett snabbt och systematiskt sätt komma åt efterfrågad information. Den information som tillhandahålls avser främst Sverige men till viss del också andra länder och internationella relationer.

Samhällshjulet är framtaget för att framför allt tillgodose ett informationsbehov hos de människor som i sitt dagliga arbete måste hålla sig underrättade om utvecklingen inom en rad olika, och av varandra beroende, verksamheter, och därigenom kunna fatta bättre beslut.

Inledning

Samhällshjulet är en modell av samhället - hur det är uppbyggt och hänger ihop. Modellen baseras på en klassificering av den mångfald av verksamheter, som upprätthålls i samhället av olika aktörer. Information om de olika verksamheterna och deras omvärldsrelationer erhålles via länkar till externa webbplatser. Modellen skiljer sig ifrån i stort sett alla andra samhällsmodeller då den inte enbart tillhandahåller information om olika verksamheter var för sig, utan också och framför allt om relationerna mellan dem. Om du exempelvis är ute efter information angående transporter och hur transporter är relaterade till andra verksamheter i samhället, kan du först gå till sidan "Energi och transporter" och där hitta länkar till transportbranschen (företag m.m.). Från nämnda sida går du sedan vidare till sektorn Ledning om du är intresserad av politiska beslut eller offentlig förvaltning avseende transporter eller till sektorn Skydd om du vill ha information om t. ex. miljö- eller säkerhetsfrågor rörande transporter. Om du söker information om branschens beroende av produkter, kapital, kompetens eller arbetskraft, fortsätter du till sektorn Försörjning. Sektorn Kultur, slutligen, väljs om du vill ha information om exempelvis resor och turism eller om historia och kulturarv relaterat till transporter. På så vis belyses som sagt inte enbart funktionen transporter utan också dess omvärldsrelationer.

Modellens uppbyggnad

1. Huvudsektorer

Samhällshjulet är uppbyggt av fem, av varandra beroende huvudsektorer / huvud-funktioner, benämnda ledning, skydd, nät, försörjning och kultur.

Varje sektor har ett visst syfte i samhället, nämligen:

att styra/reglera olika slag av verksamheter (Ledningssektorn).

att skydda individen, miljön och samhället som helhet mot olika slag av hot     och påfrestningar (Skyddssektorn).

att överföra information från en sändare till en mottagare eller att transportera     fysiska objekt från en plats till en annan (Nätsektorn).

att förse olika aktörer med efterfrågade resurser (Försörjningssektorn).

att tillgodose människors behov av nyheter, upplevelser och gemenskap /      identitet (Kultursektorn).

För att åskådliggöra de ömsesidiga beroenden som finns mellan sektorerna, har dessa placerats in i en figur föreställande ett hjul, därav modellnamnet. Sektorn nät innefattar vad som kan betraktas som den fysiska infrastrukturen, d.v.s. nätverk i form av vägar, elnät, telenät etc., på eller genom vilka fysiska objekt eller information flödar till olika delar av samhället. På grund av denna centrala roll har sektorn placerats i mitten av den bild som visas på startsidan. Sektorn kan, för att använda en metafor, betraktas som navet i samhällshjulet.

Det är emelltid enkelt att byta perspektiv. Vill du exempelvis studera samhället ur ett kulturperspektiv, fokuserar du kultursektorn o.s.v. Byte av fokus kan göras genom att antingen klicka på berörd huvudsektor i bilden eller i menyn till vänster.

Var och en av ovannämnda huvudsektorer har delats upp i två delsektorer, vilka i sin tur har brutits ned i mindre delar. Se "Fullständig struktur" i menyn.

2. Delsektorer inom respektive huvudsektor

2.1 Ledning

Ledning innebär här att styra/reglera olika slag av verksamheter på kommunal, statlig eller överstatlig/internationell nivå.

Sektorn har delats upp i två delsektorer:

Politiska beslut

Offentlig förvaltning

Inom den förstnämnda delsektorn - på statlig nivå riksdag och regering - fattas politiska beslut i form av lagar m.fl. regelverk.

Den andra delsektorn, som omfattar olika slag av myndigheter, har till uppgift att implementera besluten och ta fram underlag för nya beslut.

2.2 Skydd

Sektorn omfattar alla verksamheter, som syftar till att skydda individen (hennes hälsa, egendom och rättigheter), miljön (ekosystem) och samhället som helhet (dess funktionalitet och suveränitet) mot olika slag av hot och påfrestningar.

Skyddsektorn har delats in i två delsektorer benämnda:

Säkerhet och rättsväsende

Hälsa och miljö

Den förstnämnda delsektorn omfattar bekämpning av antagonistiska hot/påfrestningar, såsom krigshandlingar, terrordåd, IT-attacker mot viktiga samhällsfunktioner, kriminella handlingar och brott mot mänskliga rättigheter.

Skyddsåtgärderna inom den andra delsektorn är inriktade mot icke-antagonistiska hot/påfrestningar, såsom sjukdomsalstrande bakterier, virus etc., missbruk, ålderdom, handikapp, olyckor, obalanserade ekosystem, naturpåfrestningar och klimatförändringar.

2.3 Nät

Nätsektorn omfattar som tidigare nämnts verksamheter, som syftar till att överföra information från en sändare till en mottagare - den första delsektorn nedan - eller att transportera fysiska objekt (människor, djur, varor, energi, avfall) från en plats till en annan - den andra delsektorn.

Sektorn har delats upp enligt följande:

Tele-/datorkommunikation och post

Energi och transporter

Beteckningen Nät eller Nättjänster hänger naturligtvis samman med att ovannämnda överföringar / transporter sker via uppbyggda nätverk. Det bör dock påpekas att inte alla nättjänster har lagts in i denna sektor. Ett viktigt undantag är vattendistribution, som har inordnats i Försörjningssektorn nedan p.g.a. dess nära koppling till jordbruk och livmedelsförsörjning.
Vad gäller energi ska vidare påpekas att aktuell sektor inte enbart inkluderar själva distributionen av energi, utan också utvinning och omvandling / produktion (t. ex. av oljeprodukter och bioenergi). Slutligen bör framhållas att turistnäringen - som ju omfattar resor och boende - är inplacerad i denna sektor p. g. a. dess nära koppling till transporter.

2.4 Försörjning

Försörjningssektorn omfattar alla verksamheter, exklusive energiförsörjning och transporter (se Nät ovan), som syftar till att förse olika aktörer - såsom företag, myndigheter, föreningar, utbildningsinstitutioner och hushåll - med efterfrågade resurser.

Sektorn har delats upp i följande delsektorer:

Produkt- och kapitalförsörjning

Kompetens- och arbetskraftförsörjning

Den förstnämnda delsektorn omfattar utveckling, produktion och distribution av fysiska produkter och IT-system samt associerade tjänster, såsom service, underhåll och reparationer. Sektorn innefattar dessutom kapitalförsörjning - via aktie- och kreditmarknader - och närliggande funktioner, såsom försäkrings- rörelse. I denna delsektor finns också specialist- / konsulttjänster avseende bl. a. management, teknik, juridik, redovisning och marknadsföring.

Den andra delsektorn inkluderar utbildning och forskning, exkl. den produkt- och systemutveckling som bedrivs inom affärsdrivande företag, se ovan. Delsekton omfattar vidare referenstjänster - d.v.s produktion, förvaring, utlåning och försäljning av uppslagsverk, böcker m.m. - samt arbetsmarknadsrelaterade verksamheter, såsom rekrytering, arbetsförmedling, arbetsrätts- och arbets- miljöfrågor.

2.5 Kultur

I sektorn Kultur har inplacerats verksamheter, som syftar till att tillgodose människors behov av nyheter, upplevelser och gemenskap / identitet - social och kulturell.

Sektorn har delats in i följande delsektorer:

Media, underhållning, konst och kulturarv

Privatliv, föreningsliv och religion

Förstnämnda delsektor inkluderar förmedling av nyheter m.m., såväl via traditionella medier (radio, TV, tidningar) som sociala. Vidare ingår här upplevelseproduktion i form av underhållning (musik, scenkonst, film, datorspel, sport) och konst (bildkonst, litteratur, matkonst). Obsevera att verksamheter som syftar till att tillgodose andra upplevelser än underhållning och konst, t. ex. naturupplevelser och nöjesparksattraktioner, har inordnats under turism (se Nät ovan). I delsektorn ingår också verksamheter vid museer m.m. syftande till att vårda och visa upp landets kulturarv.

Den andra delsektorn omfattar aktiviteter, som kan relateras till familj, hem, privatekonomi / konsumtion och fritid. Vidare ingår här föreningsliv, d.v.s. att via medlemskap i föreningar arbeta för andra ändamål än primärt ekonomiska. Delsektorn innefattar slutligen religionsutövning och relaterade aktiviteter (t.ex. vigsel, dop och begravning).