Om Hjulet


Innehåll




Inledning

Hjulet är en egenutvecklad modell av samhället - hur det är uppbyggt och hänger ihop. Modellen baseras på en klassificering av den mångfald av verksamheter, som upprätthålls i samhället av olika aktörer. Information om de olika verksamheterna och deras omvärldsrelationer erhålles via länkar till externa webbplatser. Modellen skiljer sig ifrån i stort sett alla andra samhällsmodeller då den inte enbart tillhandahåller information om olika verksamheter var för sig, utan också och framför allt om relationerna mellan dem. Om du exempelvis är ute efter information angående transporter och hur transporter är relaterade till andra verksamheter i samhället, kan du först gå till sidan "Energi och transporter" och där hitta länkar till transportbranschen (företag m.m.). Från nämnda sida går du sedan vidare till sektorn Ledning om du är intresserad av politiska beslut eller offentlig förvaltning avseende transporter eller till sektorn Skydd om du vill ha information om t. ex. miljö- eller säkerhetsfrågor rörande transporter. Om du söker information om branschens beroende av produkter, kapital, kompetens eller arbetskraft, fortsätter du till sektorn Försörjning. Sektorn Kultur, slutligen, väljs om du vill ha information om exempelvis resor och turism eller om historia och kulturarv relaterat till transporter. På så vis belyses som sagt inte enbart funktionen transporter utan också dess omvärldsrelationer.



Modellens uppbyggnad

1. Huvudsektorer

Hjulet är uppbyggt av fem, av varandra beroende huvudsektorer / huvud-funktioner, benämnda ledning, skydd, nät, försörjning och kultur.

Varje sektor har ett visst syfte i samhället, nämligen:

  • att styra/reglera olika slag av verksamheter (Ledningssektorn).

  • att skydda individen, miljön och samhället som helhet mot olika slag av hot     och påfrestningar (Skyddssektorn).

  • att överföra information från en sändare till en mottagare eller att transportera     fysiska objekt från en plats till en annan (Nätsektorn).

  • att förse olika aktörer med efterfrågade resurser (Försörjningssektorn).

  • att tillgodose människors behov av nyheter, upplevelser och identiteter (Kultur-     sektorn).


  • För att åskådliggöra de ömsesidiga beroenden som finns mellan sektorerna, har dessa placerats in i en figur föreställande ett hjul, därav modellnamnet. Sektorn nät innefattar vad som kan betraktas som den fysiska infrastrukturen, d.v.s. nätverk i form av vägar, elnät, telenät etc., på eller genom vilka fysiska objekt eller information flödar till olika delar av samhället. På grund av denna centrala roll har sektorn placerats i mitten av den bild som visas på startsidan. Sektorn kan, för att använda en metafor, betraktas som navet i samhällshjulet.

    Det är emelltid enkelt att byta perspektiv. Vill du exempelvis studera samhället ur ett kulturperspektiv, fokuserar du kultursektorn o.s.v. Byte av fokus kan göras genom att antingen klicka på berörd huvudsektor i bilden eller i menyn till vänster.

    Var och en av ovannämnda huvudsektorer har delats upp i två delsektorer, vilka i sin tur har brutits ned i mindre delar. Se "Fullständig struktur" i menyn.


    2. Delsektorer inom respektive huvudsektor

    2.1 Ledning

    Ledning innebär här att styra/reglera olika slag av verksamheter på kommunal, statlig eller överstatlig/internationell nivå.

    Sektorn har delats upp i två delsektorer:

  • Politiska beslut

  • Offentlig förvaltning


  • Inom den förstnämnda delsektorn - på statlig nivå: riksdag och regering - fattas politiska beslut formaliserade i lagar m.fl. regelverk.

    Den andra delsektorn, som omfattar olika slag av myndigheter, har till uppgift att implementera besluten och ta fram underlag för nya beslut.

    Se strukturen för Ledning. 

    Upp 


    2.2 Skydd

    Sektorn omfattar alla verksamheter, som syftar till att skydda individen (hennes hälsa, egendom och rättigheter), miljön (ekosystem) och samhället som helhet (dess funktionalitet och suveränitet) mot olika slag av hot och påfrestningar.

    Skyddsektorn har delats in i två delsektorer benämnda:

  • Säkerhet och rättsväsende

  • Hälsa och miljö


  • Den förstnämnda delsektorn omfattar bekämpning av antagonistiska hot/påfrestningar, såsom krigshandlingar, terrordåd, IT-attacker mot viktiga samhällsfunktioner, kriminella handlingar och brott mot mänskliga rättigheter.

    Skyddsåtgärderna inom den andra delsektorn är inriktade mot icke-antagonistiska hot/påfrestningar, såsom sjukdomsalstrande bakterier, virus etc., missbruk, ålderdom, handikapp, olyckor, obalanserade ekosystem, naturpåfrestningar och klimatförändringar.

    Se strukturen för Skydd. 

    Upp 


    2.3 Nät

    Nätsektorn omfattar som tidigare nämnts verksamheter, som syftar till att överföra information från en sändare till en mottagare - den första delsektorn nedan - eller att transportera fysiska objekt (människor, djur, varor, energi) från en plats till en annan - den andra delsektorn.

    Sektorn har delats upp enligt följande:

  • Tele-/datorkommunikation och post

  • Energi och transporter


  • Beteckningen Nät eller Nättjänster hänger naturligtvis samman med att ovannämnda överföringar/transporter sker via uppbyggda nätverk. Det bör dock påpekas att jag inte har lagt in alla nättjänster i denna sektor. Ett viktigt undantag är vattendistribution, som har inordnats i Försörjningssektorn nedan p.g.a. dess nära koppling till jordbruk och livmedelsförsörjning.
    Vad gäller energi vill jag vidare påpeka att aktuell sektor inte enbart inkluderar själva distributionen av energi, utan också utvinning och omvandling/produktion (t. ex. av oljeprodukter och bioenergi). Slutligen bör framhållas att turistnäringen - som ju omfattar resor och boende - är inplacerad i denna sektor p. g. a. dess nära koppling till transporter.

    Se strukturen för Nät. 

    Upp 


    2.4 Försörjning

    Försörjningssektorn omfattar här alla verksamheter, exklusive energiförsörjning och transporter (se Nät ovan), som syftar till att förse olika aktörer - såsom företag, andra organisationer och hushåll - med efterfrågade resurser.

    Försörjningssektorn har delats upp i följande delsektorer:

  • Produkt- och kapitalförsörjning

  • Kompetens- och arbetskraftförsörjning


  • Den förstnämnda delsektorn omfattar utveckling, produktion och distribution av fysiska produkter och IT-system samt associerade tjänster, t.ex. service, underhåll och reparationer. Sektorn innefattar dessutom kapitalförsörjning - via aktie- och kreditmarknader - och närliggande funktioner, såsom försäkringsrörelse. Till denna sektor hör också ett antal funktioner, som jag har kallat stödfunktioner i den meningen att företag och andra organisationer samt till viss del privatperoner är beroende av dem. Hit hör konsulttjänster m.m. avseende juridik, management, redovisning, marknadsföring etc.

    Den andra delsektorn inkluderar utbildning, forskning och utveckling (exkl. den produkt- och systemutveckling som bedrivs inom affärsdrivande företag, se ovan), referenstjänster samt arbetsmarknadsrelaterade funktioner, såsom rekrytering, arbetsförmedling, arbetsrätts- och arbetsmiljöfrågor.

    Se strukturen för Försörjning. 

    Upp 


    2.5 Kultur

    I sektorn Kultur har jag inplacerat alla verksamheter, som syftar till att tillgodose människors behov av nyheter, upplevelser och identiteter.

    Sektorn har delats in i följande delsektorer:

  • Media, underhållning och konst

  • Privatliv och identiteter


  • Förstnämnda delsektor inkluderar verksamheter/aktiviteter, som bedrivs av såväl traditionella medier (radio, TV, tidningar) som sociala medier. Vidare ingår här olika slag av underhållning (musik, film, sport etc.) och konst (bildkonst, litteratur etc.). Då konst kan betraktas som en kommunikationsverksamhet, som syftar till att skapa känslomässiga reaktioner hos mottagaren, har jag i den här delsektorn även placerat restaurangverksamhet. Syftet med sådan verksamhet är ju att tillhandahålla smakupplevelser m.m.

    Den andra delsektorn omfattar aktiviteter, som människan ägnar sig åt i sitt privatliv, d.v.s aktiviteter relaterade till familj och hem, sport- och friluftsliv, datorspel etc. - allt starkt präglat av gängse värderingar och normer i samhället. Bland aktiviteterna finns sådana som tillgodoser människors behov av identiteter, d.v.s. att ingå i olika slag av gemenskaper. Dessa identitetstärkande aktiviteter kan exempelvis vara baserade på gemensamma ideal (t.ex. att tillsammans med likasinnade arbeta för en hållbar miljö eller att aktivt stödja sitt favoritfotbollslag), gemensamma rötter (t.ex. att vårda landets/bygdens historia och kulturarv) eller en gemensam tro (t.ex. att utföra de ritualer etc., som förväntas av t. ex. en aktiv kristen eller muslim).


    Se strukturen för Kultur. 

    Upp 




    Startsida
    Om Hjulet
    Ledning
    Skydd
    Nät
    Försörjning
    Kultur

    Fullständig
    struktur


    English



    www.robiza.se
    rolf@robiza.se
    Copyright
    © Rolf Björnson