Hjulet


Innehåll




Bakgrund och syfte

Mitt namn är Rolf Björnson. Jag har ägnat många år, huvudsakligen på min fritid, åt att utveckla en samhällsmodell, som fått namnet Hjulet. Modellen har funnits på nätet sedan 2007 men har ändrats många gånger sedan dess. Syftet med modellen är att den, tillsammans med inlagda länkar till informationskällor (webbplatser), ska kunna ge en så allsidig och sammanhängande bild av samhället att den kan användas som ett underlag för att lösa komplexa samhällsproblem. Befintliga samhällsbeskrivningar - framtagna av universitet och högskolor m.fl. - är nämligen alldeles för fragmentariska för ovannämnda ändamål. Detta beror på åtminstone två omständigheter: utbildningssystemets specialicering och bristen på systemtänkande. De institutioner som studerar samhället i något avseende - statsvetenskapliga, nationalekonomiska, företagsekonomiska, sociologiska, antropologiska m.fl. - gör det utifrån sina respektive specialkompetenser och ansvarsområden, och aktar sig noga för att trampa in alltför mycket på varandras revir. Det innebär att de, utifrån sina olika perspektiv, gör avgränsningar och studerar de aktiviteter och företeelser i samhället som de finner intressanta. Det finns med andra ord ingen institution som fritt och utan restriktioner studerar hela samhället. Fragmentiseringen hänger också, som sagt, samman med bristen på systemtänkande, d.v.s. att betrakta samhället som ett system eller nätverk i vilket knutpunkterna (noderna) symboliserar verksamheter (aktiviteter, processer) och trådarna sambanden mellan dem. Ett sådant tänkande är nödvändigt eftersom verksamheterna på olika sätt påverkar varandra och därför inte kan betraktas isolerat. Traditionell utbildning fokuserar alltför mycket på enskilda verksamheter och alldeles för lite på samband.

Hjulet har, utifrån ett systemtänkande, konstruerats för att kunna besvara två grundläggande frågor: vilka verksamheter bedrivs i samhället och vilka samband finns mellan dem? Vad gäller den första frågan, måste verksamheterna på något sätt klassificeras. Innan jag började jobba med den här modellen ställde jag mig frågan om någon annan redan hade gjort en sådan klassificering men efter diverse undersökningar kunde jag konstatera att så inte var fallet. Jag hade inte heller väntat mig något annat mot bakgrund av ovannämnda institutioners specialicering. Ingen institution studerar samhället som helhet och därför har det inte funnits något behov av en verksamhetsklassificering anpassad därefter. Det betyder att jag själv har lagt ner mycket tid på detta arbete eftersom jag var tvungen att starta från scratch. Jag insåg dock tidigt att det finns endast ett meningsfullt sätt att klassificera verksamheter, nämligen med avseende på vad de syftar till. Hur klassificeringen närmare är gjord framgår av nedanstående modellbeskrivning.

Om vi går över till den andra frågan, d.v.s. hur att klargöra sambanden mellan olika verksamheter, kan vi till att börja med konstatera att antalet samband är avsevärt fler än antalet verksamheter. Låt mig ta några exempel. Om antalet verksamheter är 10 och varje verksamhet är kopplad till var och en av de övriga verksamheterna, så blir antalet samband 45. I praktiken är dock antalet faktiska relationer vanligtvis lägre än antalet tänkbara eftersom det ofta inte finns några direkta relationer mellan vissa av verksamheterna, men det här ger ändå en hint om komplexiteten. Denna växer naturligtvis med antalet verksamheter. Om de är 100 blir antalet tänkbara samband 4 950, vilket skulle ge ett tämligen rörigt intryck om man försökte rita upp dem på ett papper. Om antalet verksamheter är 186, som i Hjulet, blir antalet samband 17 205, och ritningen börjar nu påminna om nervsystemet. Hur ska man då gå tillväga för att nysta upp nätverket och beskriva sambanden? Jag har kommit fram till att det bästa sättet är att använda sig av tabeller. I varje sådan tabell lägger man in verksamheter av ett visst slag efter den vertikala axeln och verksamheter av ett annat slag efter den horisontella axeln. Information om ett visst samband fås genom de länkar som har inplacerats i härför aktuell ruta. Sambandstabeller av det här slaget - Hjulet innehåller 38 stycken - gör det möjligt att på ett snabbt och systematiskt sätt komma åt efterfrågad information. Den information som tillhandahålls avser främst Sverige men till viss del också andra länder och internationella relationer.

Hjulet är framtaget för att framför allt tillgodose ett informationsbehov hos de människor som i sitt dagliga arbete måste hålla sig underrättade om utvecklingen inom en rad olika, och av varandra beroende, verksamheter, och därigenom kunna fatta bättre beslut.



Inledning

Hjulet är en modell av samhället - hur det är uppbyggt och hänger ihop. Modellen baseras på en klassificering av den mångfald av verksamheter, som upprätthålls i samhället av olika aktörer. Information om de olika verksamheterna och deras omvärldsrelationer erhålles via länkar till externa webbplatser. Modellen skiljer sig ifrån i stort sett alla andra samhällsmodeller då den inte enbart tillhandahåller information om olika verksamheter var för sig, utan också och framför allt om relationerna mellan dem. Om du exempelvis är ute efter information angående transporter och hur transporter är relaterade till andra verksamheter i samhället, kan du först gå till sidan "Energi och transporter" och där hitta länkar till transportbranschen (företag m.m.). Från nämnda sida går du sedan vidare till sektorn Ledning om du är intresserad av politiska beslut eller offentlig förvaltning avseende transporter eller till sektorn Skydd om du vill ha information om t. ex. miljö- eller säkerhetsfrågor rörande transporter. Om du söker information om branschens beroende av produkter, kapital, kompetens eller arbetskraft, fortsätter du till sektorn Försörjning. Sektorn Kultur, slutligen, väljs om du vill ha information om exempelvis resor och turism eller om historia och kulturarv relaterat till transporter. På så vis belyses som sagt inte enbart funktionen transporter utan också dess omvärldsrelationer.



Modellens uppbyggnad

1. Huvudsektorer

Hjulet är uppbyggt av fem, av varandra beroende huvudsektorer / huvud-funktioner, benämnda ledning, skydd, nät, försörjning och kultur.

Varje sektor har ett visst syfte i samhället, nämligen:

  • att styra/reglera olika slag av verksamheter (Ledningssektorn).

  • att skydda individen, miljön och samhället som helhet mot olika slag av hot     och påfrestningar (Skyddssektorn).

  • att överföra information från en sändare till en mottagare eller att transportera     fysiska objekt från en plats till en annan (Nätsektorn).

  • att förse olika aktörer med efterfrågade resurser (Försörjningssektorn).

  • att tillgodose människors behov av nyheter, upplevelser och identiteter (Kultur-     sektorn).


  • För att åskådliggöra de ömsesidiga beroenden som finns mellan sektorerna, har dessa placerats in i en figur föreställande ett hjul, därav modellnamnet. Sektorn nät innefattar vad som kan betraktas som den fysiska infrastrukturen, d.v.s. nätverk i form av vägar, elnät, telenät etc., på eller genom vilka fysiska objekt eller information flödar till olika delar av samhället. På grund av denna centrala roll har sektorn placerats i mitten av den bild som visas på startsidan. Sektorn kan, för att använda en metafor, betraktas som navet i samhällshjulet.

    Det är emelltid enkelt att byta perspektiv. Vill du exempelvis studera samhället ur ett kulturperspektiv, fokuserar du kultursektorn o.s.v. Byte av fokus kan göras genom att antingen klicka på berörd huvudsektor i bilden eller i menyn till vänster.

    Var och en av ovannämnda huvudsektorer har delats upp i två delsektorer, vilka i sin tur har brutits ned i mindre delar. Se "Fullständig struktur" i menyn.


    2. Delsektorer inom respektive huvudsektor

    2.1 Ledning

    Ledning innebär här att styra/reglera olika slag av verksamheter på kommunal, statlig eller överstatlig/internationell nivå.

    Sektorn har delats upp i två delsektorer:

  • Politiska beslut

  • Offentlig förvaltning


  • Inom den förstnämnda delsektorn - på statlig nivå: riksdag och regering - fattas politiska beslut formaliserade i lagar m.fl. regelverk.

    Den andra delsektorn, som omfattar olika slag av myndigheter, har till uppgift att implementera besluten och ta fram underlag för nya beslut.

    Se strukturen för Ledning. 

    Upp 


    2.2 Skydd

    Sektorn omfattar alla verksamheter, som syftar till att skydda individen (hennes hälsa, egendom och rättigheter), miljön (ekosystem) och samhället som helhet (dess funktionalitet och suveränitet) mot olika slag av hot och påfrestningar.

    Skyddsektorn har delats in i två delsektorer benämnda:

  • Säkerhet och rättsväsende

  • Hälsa och miljö


  • Den förstnämnda delsektorn omfattar bekämpning av antagonistiska hot/påfrestningar, såsom krigshandlingar, terrordåd, IT-attacker mot viktiga samhällsfunktioner, kriminella handlingar och brott mot mänskliga rättigheter.

    Skyddsåtgärderna inom den andra delsektorn är inriktade mot icke-antagonistiska hot/påfrestningar, såsom sjukdomsalstrande bakterier, virus etc., missbruk, ålderdom, handikapp, olyckor, obalanserade ekosystem, naturpåfrestningar och klimatförändringar.

    Se strukturen för Skydd. 

    Upp 


    2.3 Nät

    Nätsektorn omfattar som tidigare nämnts verksamheter, som syftar till att överföra information från en sändare till en mottagare - den första delsektorn nedan - eller att transportera fysiska objekt (människor, djur, varor, energi) från en plats till en annan - den andra delsektorn.

    Sektorn har delats upp enligt följande:

  • Tele-/datorkommunikation och post

  • Energi och transporter


  • Beteckningen Nät eller Nättjänster hänger naturligtvis samman med att ovannämnda överföringar/transporter sker via uppbyggda nätverk. Det bör dock påpekas att jag inte har lagt in alla nättjänster i denna sektor. Ett viktigt undantag är vattendistribution, som har inordnats i Försörjningssektorn nedan p.g.a. dess nära koppling till jordbruk och livmedelsförsörjning.
    Vad gäller energi vill jag vidare påpeka att aktuell sektor inte enbart inkluderar själva distributionen av energi, utan också utvinning och omvandling/produktion (t. ex. av oljeprodukter och bioenergi). Slutligen bör framhållas att turistnäringen - som ju omfattar resor och boende - är inplacerad i denna sektor p. g. a. dess nära koppling till transporter.

    Se strukturen för Nät. 

    Upp 


    2.4 Försörjning

    Försörjningssektorn omfattar här alla verksamheter, exklusive energiförsörjning och transporter (se Nät ovan), som syftar till att förse olika aktörer - såsom företag, myndigheter, föreningar och hushåll - med efterfrågade resurser.

    Försörjningssektorn har delats upp i följande delsektorer:

  • Produkt- och kapitalförsörjning

  • Kompetens- och arbetskraftförsörjning


  • Den förstnämnda delsektorn omfattar utveckling, produktion och distribution av fysiska produkter och IT-system samt associerade tjänster, t.ex. service, underhåll och reparationer. Sektorn innefattar dessutom kapitalförsörjning - via aktie- och kreditmarknader - och närliggande funktioner, såsom försäkringsrörelse. Till denna sektor hör också ett antal funktioner, som jag har kallat stödfunktioner i den meningen att företag och andra organisationer samt till viss del privatperoner är beroende av dem. Hit hör konsulttjänster m.m. avseende juridik, management, redovisning, marknadsföring etc.

    Den andra delsektorn inkluderar utbildning, forskning och utveckling (exkl. den produkt- och systemutveckling som bedrivs inom affärsdrivande företag, se ovan), referenstjänster samt arbetsmarknadsrelaterade funktioner, såsom rekrytering, arbetsförmedling, arbetsrätts- och arbetsmiljöfrågor.

    Se strukturen för Försörjning. 

    Upp 


    2.5 Kultur

    I sektorn Kultur har jag inplacerat alla verksamheter, som syftar till att tillgodose människors behov av nyheter, upplevelser och identiteter.

    Sektorn har delats in i följande delsektorer:

  • Media, underhållning och konst

  • Privatliv och identiteter


  • Förstnämnda delsektor inkluderar förmedling av nyheter m.m., såväl via traditionella medier (radio, TV, tidningar) som sociala medier. Vidare ingår här upplevelseproduktion i form av underhållning (musik, film, sport etc.) och konst (bildkonst, litteratur, matkonst etc.).

    Den andra delsektorn omfattar aktiviteter, som människan ägnar sig åt i sitt privatliv, d.v.s aktiviteter relaterade till familj och hem, sport- och friluftsliv etc. Bland aktiviteterna finns vidare sårdana som syftar till att tillgodose ett identitetsbehov, d.v.s. att ingå i någon form av gemenskap. Dessa aktiviteter kan exempelvis vara baserade på ett gemensammt ideal (t.ex. att tillsammans med likasinnade arbeta för en hållbar miljö eller att aktivt stödja sitt favoritlag), gemensamma rötter (t.ex. att vårda landets/bygdens historia och kulturarv) eller en gemensam tro (t.ex. att utföra de ritualer etc., som förväntas av t. ex. en aktiv kristen eller muslim).


    Se strukturen för Kultur. 

    Upp 




    Startsida
    Om Hjulet
    Ledning
    Skydd
    Nät
    Försörjning
    Kultur

    Fullständig
    struktur


    English



    www.robiza.se
    rolf@robiza.se
    Copyright
    © Rolf Björnson