Samhällshjulet

Innehåll

Bakgrund och syfte

Det bedrivs som bekant massvis av verksamheter i samhället, som t.ex. att producera livsmedel, bedriva sjukvård, kommunicera information, stifta lagar, skapa upplevelser (genom konst, musik etc.), bekämpa brott, skydda ekosystem, distribuera energi etc. Varje sådan verksamhet både påverkar och påverkas av andra verksamheter och kan därför inte studeras isolerat, lösryckt ur sitt sammanhang. För att bättre förstå hur ett samhälle fungerar räcker det således inte att ha kunskaper om enskilda verksamheter var för sig; man måste också förstå hur de hänger ihop och påverkar varandra. Med andra ord fordras ett systemtänkande, d.v.s. att betrakta samhället som ett system eller nätverk i vilket knutpunkterna (noderna) symboliserar verksamheter och trådarna sambanden mellan dem.
Ett sådant tänkande är praktiskt taget obefintligt i dagens samhälle, vilket till stor del beror på utbildningsväsendets inriktning. Här ställs sällan frågan i vilken större helhet en verksamhet hör hemma. Frågan är snarare den omvända: I vilka mindre delar kan verksamheten spjälkas upp och analyseras. Detta fragmentariska sätt att se på världen medför att den som genomgår utbildningsväsendet, från småskola till universitet och högskola, får en mycket sönderhackad och osammanhängande bild av samhället. Det är mot den här bakgrunden, för att bättre förstå helheten, som jag, Rolf Björnson, började att utveckla en modell, som fått namnet Samhällshjulet. Modellen har funnits på nätet - närmare bestämt på den icke-kommersiella webbplatsen robiza.se - sedan 2007 men har ändrats och byggts på många gånger sedan dess.

Syftet med modellen är att på ett snabbt och systematiskt sätt kunna tillhandahålla information om den mångfald av verksamheter som bedrivs i samhället - inte enbart om verksamheterna var för sig utan också om sambanden mellan dem. För att uppnå detta syfte krävs att verksamheterna har klassificerats på ändamålsenligt sätt. Det innebär bl.a. att alla slag av verksamheter / aktiviteter, som bedrivs i samhället av olika aktörer - företag, akademier, politiska beslutsfattare och myndigheter, privatpersoner och föreningar - måste medtas. När jag började att arbeta med den här modellen, gjorde jag en del efterforskningar på internet för att ta reda på om någon redan hade utarbetat ett sådant klassificeringssystem, d.v.s. ett som omfattade hela samhället och som var väl genomtänkt, men kunde snart konstatera att så inte var fallet. Jag har därför gjort denna klassificering, liksom allt annat modellarbete, själv och från scratch. Arbetet har resulterat i femtio stycken hiearkiskt uppbyggda verksamhetstabeller, varav tio beskriver olika verksamheter var för sig, d.v.s. lösryckta ur sina sammanhang, medan de övriga fyrtio är fokuserade på sambanden mellan verksamheterna. Information om verksamheter och verksamhetssamband erhålles genom de länkar till informationskällor (webbplatser) som jag har lagt in i tabellerna. Informationen avser främst Sverige men till viss del också andra nationer och (över-/inter-)nationella organisationer.

Modellen har utvecklats främst för de människor som måste hålla sig underrättade om utvecklingen inom en rad olika och av varandra beroende verksamheter för att därigenom kunna fatta bättre beslut. Då modellen omfattar i stort sett alla slag av verksamheter, bör den vara av intresse även för andra människor.

Inledning

Samhällshjulet är en modell av samhället - hur det är uppbyggt och hänger ihop. Modellen baseras på en klassificering av den mångfald av verksamheter, som upprätthålls i samhället av olika aktörer. Information om de olika verksamheterna och deras omvärldsrelationer erhålles via länkar till externa webbplatser. Modellen skiljer sig ifrån i stort sett alla andra samhällsmodeller då den inte enbart tillhandahåller information om olika verksamheter var för sig, utan också och framför allt om relationerna mellan dem. Om du exempelvis är ute efter information angående transporter och hur transporter är relaterade till andra verksamheter i samhället, kan du först gå till sidan "Energi och transporter" och där hitta länkar till transportbranschen (företag m.m.). Från nämnda sida går du sedan vidare till sektorn Ledning om du är intresserad av politiska beslut eller offentlig förvaltning avseende transporter eller till sektorn Skydd om du vill ha information om t. ex. miljö- eller säkerhetsfrågor rörande transporter. Om du söker information om branschens beroende av produkter, kapital, kompetens eller arbetskraft, fortsätter du till sektorn Försörjning. Sektorn Kultur, slutligen, väljs om du vill ha information om exempelvis historia och kulturarv relaterat till transporter. På så vis belyses som sagt inte enbart funktionen transporter utan också dess omvärldsrelationer.

Modellens uppbyggnad

1. Huvudsektorer

Samhällshjulet är uppbyggt av fem, av varandra beroende huvudsektorer / huvud-funktioner, benämnda ledning, skydd, nät, försörjning och kultur.

Varje sektor har ett visst syfte i samhället, nämligen:

att styra/reglera olika slag av verksamheter (Ledningssektorn).

att skydda individen, miljön och samhället som helhet mot olika slag av hot     och påfrestningar (Skyddssektorn).

att överföra information från en sändare till en mottagare eller att transportera     fysiska objekt från en plats till en annan (Nätsektorn).

att förse olika aktörer med efterfrågade resurser (Försörjningssektorn).

att tillgodose människors behov av nyheter, upplevelser och gemenskap /      identiteter (Kultursektorn).

För att åskådliggöra de ömsesidiga beroenden som finns mellan sektorerna, har dessa placerats in i en figur föreställande ett hjul, därav modellnamnet. Sektorn nät innefattar vad som kan betraktas som den fysiska infrastrukturen, d.v.s. nätverk i form av vägar, elnät, telenät etc., på eller genom vilka fysiska objekt eller information flödar till olika delar av samhället. På grund av denna centrala roll har sektorn placerats i mitten av den bild som visas på startsidan. Sektorn kan, för att använda en metafor, betraktas som navet i samhällshjulet.

Det är emelltid enkelt att byta perspektiv. Vill du exempelvis studera samhället ur ett kulturperspektiv, fokuserar du kultursektorn o.s.v. Byte av fokus kan göras genom att antingen klicka på berörd huvudsektor i bilden eller i menyn till vänster.

Var och en av ovannämnda huvudsektorer har delats upp i två delsektorer, vilka i sin tur har brutits ned i mindre delar. Se "Fullständig struktur" i menyn.

2. Delsektorer inom respektive huvudsektor

2.1 Ledning

Ledning innebär här att styra/reglera olika slag av verksamheter på kommunal, statlig eller överstatlig/internationell nivå.

Sektorn har delats upp i två delsektorer:

Politiska beslut

Offentlig förvaltning

Inom den förstnämnda delsektorn - på statlig nivå riksdag och regering - fattas politiska beslut i form av lagar m.fl. regelverk.

Den andra delsektorn, som omfattar olika slag av myndigheter, har till uppgift att implementera besluten och ta fram underlag för nya beslut.

2.2 Skydd

Sektorn omfattar alla verksamheter, som syftar till att skydda individen (hennes hälsa, egendom och rättigheter), miljön (ekosystem) och samhället som helhet (dess funktionalitet och suveränitet) mot olika slag av hot och påfrestningar.

Skyddsektorn har delats in i två delsektorer benämnda:

Säkerhet och rättsväsende

Hälsa och miljö

Den förstnämnda delsektorn omfattar bekämpning av antagonistiska hot/påfrestningar, såsom krigshandlingar, terrordåd, IT-attacker mot viktiga samhällsfunktioner, kriminella handlingar och brott mot mänskliga rättigheter.

Skyddsåtgärderna inom den andra delsektorn är inriktade mot icke-antagonistiska hot/påfrestningar, såsom sjukdomsalstrande bakterier, virus etc., missbruk, ålderdom, handikapp, olyckor, obalanserade ekosystem, naturpåfrestningar och klimatförändringar.

2.3 Nät

Nätsektorn omfattar som tidigare nämnts verksamheter, som syftar till att överföra information från en sändare till en mottagare - den första delsektorn nedan - eller att transportera fysiska objekt (människor, djur, varor, energi, avfall) från en plats till en annan - den andra delsektorn.

Sektorn har delats upp enligt följande:

Tele-/datorkommunikation och post

Energi och transporter

Beteckningen Nät eller Nättjänster hänger naturligtvis samman med att ovannämnda överföringar / transporter sker via uppbyggda nätverk. Det bör dock påpekas att inte alla nättjänster har lagts in i denna sektor. Ett viktigt undantag är vattendistribution, som har inordnats i Försörjningssektorn nedan p.g.a. dess nära koppling till jordbruk och livmedelsförsörjning.
Vad gäller energi ska vidare påpekas att aktuell sektor inte enbart inkluderar själva distributionen av energi, utan också utvinning och omvandling / produktion (t. ex. av oljeprodukter och bioenergi). Slutligen bör framhållas att turistnäringen - som ju omfattar resor och boende - är inplacerad i denna sektor p. g. a. dess nära koppling till transporter.

2.4 Försörjning

Försörjningssektorn omfattar alla verksamheter, exklusive energiförsörjning och transporter (se Nät ovan), som syftar till att förse olika aktörer - såsom företag, myndigheter, föreningar, utbildningsinstitutioner och hushåll - med efterfrågade resurser.

Sektorn har delats upp i följande delsektorer:

Produkt- och kapitalförsörjning

Kompetens- och arbetskraftförsörjning

Den förstnämnda delsektorn omfattar utveckling, produktion och distribution av fysiska produkter och IT-system samt associerade tjänster, såsom service, underhåll och reparationer. Sektorn innefattar dessutom kapitalförsörjning - via aktie- och kreditmarknader - och närliggande funktioner, såsom försäkrings- rörelse.

Den andra delsektorn inkluderar utbildning och forskning, exkl. den produkt- och systemutveckling som bedrivs inom affärsdrivande företag, se ovan. Delsekton omfattar vidare referenstjänster - d.v.s produktion, förvaring, utlåning och försäljning av uppslagsverk, böcker m.m. - samt arbetsmarknadsrelaterade verksamheter, såsom rekrytering, arbetsförmedling, arbetsrätts- och arbets- miljöfrågor. I delsektorn ingår dessutom konsultverksamhet avseende bl. a. management, teknik, juridik, redovisning och marknadsföring.

2.5 Kultur

I sektorn Kultur har inplacerats verksamheter, som syftar till att tillgodose människors behov av nyheter, upplevelser och gemenskap (identiteter).

Sektorn har delats in i följande delsektorer:

Media, underhållning och konst

Privatliv, föreningsliv, kulturarv och religion

Förstnämnda delsektor inkluderar förmedling av nyheter, underhållning och reklam m.m., såväl via traditionella medier (radio, TV, tidningar) som sociala - en verksamhet som i hög grad påverkar normbildningen i samhället, d.v.s. vad att tycka och hur att bete sig. I delsektorn ingår vidare upplevelseproduktion i form av underhållning (musik, scenkonst, film, datorspel, sport) och konst (bildkonst, litteratur, matkonst). Obsevera att verksamheter som syftar till att tillgodose andra upplevelser än underhållning och konst, t. ex. naturupplevelser och nöjesparksattraktioner, har inordnats under turism (se Nät ovan).

Den andra delsektorn omfattar aktiviteter, som kan relateras till familj, hem, privatekonomi / konsumtion och fritid. Vidare ingår här föreningsliv, d.v.s. att som medlem i en förening arbeta för andra ändamål än primärt ekonomiska. I delsektorn ingår också verksamheter, såsom arkeologiska utgrävningar och museiverksamhet, som syftar till att vårda landets kulturarv - detta tillsammans med härtill kopplad utbildning och forskning i arkeologi, historia m.m. (inom kompetensförsörjningssektorn; se ovan). Delsektorn innefattar slutligen religionsutövning och relaterade aktiviteter, såsom vigsel, dop och begravningar.